Frihet eller frihet?—Beslutsångest deluxe.

Beslut. Varför ska det alltid vara så svårt att ta ett beslut? Varför ska det vara svårt att säga, ”sorry, alltså, men jag måste nog välja detta”? En del kanske tycker att beslut inte är något märkvärdigt, att beslut är något som vi måste lära oss att ta, och något vi måste lära oss den hårda vägen. Ja, det håller jag med om. Men å andra sidan är det svårt för någon som har beslutsångest. På riktigt.

Jag gråter och hyperventilerar, suckar och stönar. Ena minuten är jag stensäker på ena saken, och andra har jag ångrat mig. Jag pendlar fram och tillbaka mellan vad jag vill med mitt liv, och vad jag vill med mitt liv. Jag pendlar mellan hjärtat och hjärnan. Jag pendlar från ena benet till det andra. Hemma eller hemma? Lugnet eller myllret? Där allt händer, eller där allt kan hända? Möjligheter eller möjligheter? Frihet eller frihet? Begränsningar eller begränsningar? Allt är relativt, som jag brukar säga. Just därför är det så svårt att bestämma vad som är en frihet och vad som är en begränsning.

Ena valet öppnar upp för ett friare nu. Det öppnar upp för friheten att röra på sig nu, att resa, att socialisera. Men det sätter även begränsningar, såsom ekonomi och åtaganden. Jag måste prestera.  

Andra valet öppnar upp för en friare framtid. Det öppnar upp för friheten att röra på sig i morgon, och att nu istället ta det lugnt, få sinnesro och perspektiv. Men här finns också begränsningar, såsom socialisering och tid. Jag måste prestera.

Nu eller i morgon? Lever jag för dagen, eller lever jag för morgondagen? Jag vet inte, och det värsta är, att de båda valen kan, rätt som det är, byta plats. Bara sådär. På många sätt gör de det redan nu.

Var är mitt tredje alternativ, att gräva ner mig under en sten och stanna där tills sommaren är över?

Ångesten äter mig inifrån och ut. Ena framtiden ser jag knappt, andra vill jag knappt ha. Ena är lockande, andra är säker.

Ska jag gå höger eller vänster? Krona eller klave?